Anime och manga

Japanska tecknade filmer har slagit igenom i svensk media för några år sedan. Trots minst sagt ovanliga visuella tekniker när det gäller animerad film blev japansk produktion oerhört populär främst bland ungdomarna. Filmernas framgång är idag jämförbart med Walt Disneys tecknade filmer fast estetik och särartad teckningsstil skiljs markant från den traditionella västerländska. Orden anime och manga kan man ofta höra i ungdomsspråket, men hur kopplas de samman i samband med tecknade filmer? Och vad orsakar filmernas enorma succé?

Så den här artikeln ägnas helt och hållet åt anime & mangat. Här får du som nyfiken läsare uttömmande svar (hoppas jag!) om mest grundläggande grejer som rör temat. Ha en trevlig läsning!

Fördomar om japanska tecknade filmer

Oftast tänker de som knappt har sett mer än en japansk tecknadefilm att alla animerade filmer handlar om: a. Bara våld och snusk. b. Stora robotar som slåss. c. Jätteögda små flickor med enorma bröst. Det är sant – sådana karaktärer uppträder ganska ofta i tecknade filmer. Men det är också klart att meningen är inte att bara visa särskilda karaktär eller skildra våldsamma scener. Det finns mycket kunskapsgivande information i japanska animerade filmer vilken bekantar människor med olika länder, teknik, det japanska och andra samhällen m.m. Dessutom innehåller filmerna dramatiska karaktärsutvecklingar som är intressanta att iaktta bl.a. från psykologins synvinkel.

Manga och anime – vad är för skillnaden?

Många människor blandar ihop begreppen anime och manga. Här kommer förklaringar till de båda. Manga betyder helt enkelt japanska serier som släppas ut i form av böcker, tidskrifter, dagtidningsstrippar m.fl. Bilderna har syfte att förmedla information och/eller framkalla ett estetiskt gensvar hos betraktaren. Anime betyder däremot japansk tecknad film som förekommer i form av enstaka långa eller relativt korta filmer, tv-serier eller som hyr- och köpvideo.

Anime och manga står alltså mycket nära varandra. Det finns flera orsaker till det. För det första används serier ofta som manus för att sedan skapa en tecknad film baserad precis på samma stoff. För det andra blev många mangas tecknare inspirerade av animerade filmer som slog igenom i det japanska samhället i början av 1900-talet. De försökte efterlikna filmtekniker i serien. För det tredje filmatiserar tv-serier oftast mangaserier eftersom de innebär långa historier med avancerad intrig och karaktärsutveckling. Med en utgångspunkt i manga passar en tv-serie bättre än film: tv-serier har ett oändligt antal av avsnitt och säsonger medan en film kräver anpassning av handling och karaktärsutveckling. Manga fungerar ju i stort sett som film själv med sina massor av bilder. På det sättet utnyttjas anime och manga av varandra och utgör ”en harmonisk union”.

När uppstod den första mangan?

Om vi försöker upptäcka de äldsta rötterna för manga kan vi förmodligen prata om 1100-talet. Det tidigaste ursprunget av japanska serier kan spåras till den tiden. Det var de fyra ”djurrullarna”, skriftrullar med skämtsamma teckningar som innehöll bl.a. Disney-lika människoliknande djur.

Det är dock 1800-talet man kan tala om mer ”moderna” manga. På slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kom europeiska serier i Japan. Britten Charles Wirgman och fransmannen George Bigot introducerade bl.a. sådana tekniska aspekter som perspektiv, anatomi, och skuggning. Det viktigaste var kanske upplägget med det sekvensiella berättandet och pratbubblan.

Och vem kan betraktas som en ”riktig stjärna” inom anime & manga?

Denna industri är full av ambitiösa och begåvade människor. Till exempel blev Machiko Hasegawa (1920-1992), en kvinnlig serietecknare, en förebild och inspirationskälla för många tecknare och lade på så sätt grunden för kvinnors starka ställning på dagens japanska seriescen.

Men det är riktigt viktigt att känna till Osamu Tezuka (1929-1989) som ofta benämnas som Japans Walt Disney. Han var både serieskapare och animatör, producerade åtskilliga volymer med manga och tusentals animerade filmer och tv-serier. Tezuka var den första som blev inspirerad av film och som försökte efterlikna filmtekniker i mangaserien. Dessutom bildade Tezuka sin egen animationsstudio, Mushi productions, som var Japans första studio för tecknade tv-serier. Tezukas gjorde sitt riktiga genombrott i 1959 då han regisserade och producerade en animerad långfilm, Saiku-Yi, som blev mycket omtyckt när det släpptes 1960. Tezikas filmstudio producerar animerade filmer än idag.

Varför är japanska animerade filmer så olika i jämförelse med västerländska?

Det finns olika skäl till det. En av de viktigaste är att Japan drabbades av ekonomisk kris i mitten av 1900-talet och hade begränsade medel för filmindustri. För enkelhetens skull började japanerna koncentrera sig mer på den enstaka individen istället för gruppen samt omgivningar. Man använde sig av olika kamerarörelser på bilderna, zoomade, roterade kameran och manipulerade med ljuset, helt kostnadsfritt. Samtidigt använde man sig mycket av berättarröster och inre monologer som beskrev det inre själslivet hos karaktären. Detta fenomen existerar delvis fortfarande idag, liksom den estetik som växte fram ur det.

Sammanfattningsvis – hur populär är manga & anime i Japan?

Utan större överdrift kan vi säga att alla läser manga som har ju en lång historia bakom sig och är en integrerad del av det japanska samhället. Anime är senare men ett mycket framgångsrikt påfund där siffror kan tala för sig själva:

- År 1981 visade japansk television över 150 tecknade tv-serier under en månad;

- På japansk TV visas ungefär 50 tecknade tv-serier med ett nytt avsnitt varje vecka;

- Tecknade långfilmer utgör hälften av alla biointänkter.

Så mycket om manga, anime och Japan. Hoppas att artikeln kastade tillräckligt ljus över den japanska visuella kulturen, eller åtminstone väckte ert intresse att själv titta på någon tecknade tv-serie!