Till försvar för gamla böcker

Till försvar för gamla böcker

   Den som har läst gamla historiska, vetenskapliga, eller skönlitterära verk (stryk under det som passar dig!) vet av egen erfarenhet hur krävande den läsningen kan vara. Gamla skrifter kan vara svårlästa av många anledningar: det mest uppenbara är att de kan innehålla svåra ord som är stavade enligt äldre skrivnormer. Det finns också andra skäl som komplicerar läsningen av gamla texter – men ska vi verkligen låta bli dem bara p.g.a dessa skäl? Här hittar du några tankar för att peppa dig när du är hopplöst inne i läsningen av någon gammal urkund!

   Som sagt, stavningssättet kan skrämma bort nybörjare. Men läser du de gamla texterna på ditt modersmål, har du ett verksamt tips: läs texten högt! Då aktiverar du dina auditiva förmågor till hjälp. Det passar särskilt bra till människor med dominerande audiella personlighetstyp. Om det inte verkar vara så hjälpsamt för dig, försök ändra din attityd till den aktuella texten: tänk att du löser språkliga gåtor när du träffar på svårlästa ord. På det sättet aktiverar du din språkliga intuition och tränar även den visuella förmågan samt minnen.

   Du kan även bli frustrerad över innehållet i äldre texter och böcker. Till exempel om du läser Fredrika Bremers ”Presidentens döttrar” och träffar på beteendemönstren för kvinnor och män som härskade i dåtidens samhälle, kan du undra om deras relevans nuförtiden. Men du skulle naturligtvis inte ställa denna fråga om du vore historiker eller samhällsvetare (eller kanske om ditt forskningsområde vore gender research). Gamla böcker förser oss med helt unika uppgifter angående våra förfäders samhälle: hur det fungerade med könsroller, vilka beteendemönster människor hade, hur sociala olikheter upplevdes i samhället m.m. Tänk positivt – med hjälp av den gamla och svårlästa texten kan du för en stund råka hamna i helt annorlunda historisk samhälle! Det verkar vara spännande, eller hur?

   Den sista saken som säkert är iögonfallande i gamla texter är deras ordval. Utan tvivel kan man säga att varje tidsperiod, varje århundrade och epok kan karaktäriseras med speciella ordval. Nya ord kom in i samhället generellt p.g.a krig, erövringar och andra historiska händelser; men även författarens individuella skrivsätt och ordförråd kunde varieras p.g.a ändringar i modet eller exempelvis hans/hennes utländska resor. Det är inte något som läsare tänker på – de är bara förutsättningar för den krävande läsprocessen. Och här har du också två utvägar: att klaga över svårigheter eller att förvandla dem till ett spännande spel. Du kan skapa ditt eget mode och börja använda t.ex. kenningar (särskilda uttryck i fornnordisk poesi med epitet som fungerar som omskrivningar för någon företeelse eller något föremål) i sitt språkbruk. Det gamla ordspråket säger att allt nytt är bortglömt gammalt. Varför inte testa det? Dina vänner kommer inte att förstå i början vad du menar när du kallar dem till valens väg, men visst blir det spännande för dem att få veta att du pratar om havet! Du ska säkert kallas för belästa och intressanta människan efteråt.

   Här försökte jag visa bara några roliga aspekter som äger rum när du läser gamla och svårlästa texter. Meningen var att förvandla din läsarattityd och inspirera dig att tänka positivt. Du kan även skapa dina egna tips för att peppa dig. Lycka till!